Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that PerWahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society ? an utopian flare.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.